Klimakteriesymtom

Omkring sju av tio kvinnor anger att de upplever klimakteriesymtom. Tre av tio upplever besvären som svåra eller mycket svåra.¹

Klimakteriet är en naturlig del av åldrandet. De flesta kvinnor kommer in i klimakteriet någon gång mellan 45-55 års ålder. Genomsnittsåldern för menopaus i Sverige är 51 år, enligt de undersökningar som gjorts. Rökare får i genomsnitt sin sista mens två år tidigare än icke-rökare. För vissa kvinnor kommer klimakteriet tidigare. Tidig menopaus innebär att man får sin sista mens före 45 års ålder. Om mensen upphör före 40 års ålder beror det på andra underliggande medicinska tillstånd där det vanligaste är prematur ovariell insufficiens (POI).^2-6

Menopaus är tidpunkten för mensens upphörande och kan först fastställas i efterhand när det gått minst 12 månader sedan senaste mens. Symtom uppstår till följd av hormonförändringar som sker i kroppen under klimakteriet.^2-5

Klimakteriesymtomen kan vara många och en medvetenhet om dessa hjälper till att förstå de olika förändringar som sker i kroppen i klimakteriet, och minskar oron man kan känna inför det.

Oregelbunden mens är oftast det första tecknet på att man kommit in i klimakteriet. Till att börja med kommer mensen oftare för att därefter komma mer sällan. Det kan ibland gå tre till fyra månader mellan blödningarna. Blödningen kan också bli rikligare och pågå längre. En del kvinnor kan ha minimal eller ingen blödning alls under menstruationen. Menstruationernas längd varierar också under i klimakteriet.^2-5

Värmevallningar är det näst vanligaste symtomet efter oregelbunden mensblödning i början av klimakteriet. En värmevallning kommer plötsligt. Kroppstemperaturen stiger och man blir varm. Efter den plötsliga värmekänslan börjar man svettas, får hudrodnad och man kan känna hjärtklappning då pulsen ökar. Den plötsliga temperaturhöjningen kan åtföljas av en lika plötslig sänkning av kroppstemperaturen vilket gör att man känner sig kall och kan få frossa.^2-6

Värmevallningar kan förekomma när som helst på dygnet. Om de uppkommer på natten kan de ge upphov till nattsvettningar Nattsvettningarna kan vara så kraftiga att man badar i svett. Hur länge värmevallningarna pågår och hur besvärliga de är kan variera. En svettning brukar vara i två till tre minuter, men den kan vara mellan några sekunder till en timme.

Hur man upplever och hur ofta man känner av värmevallningar är mycket individuellt. Hos en del kvinnor kan värmevallningarna förekomma ofta, kanske flera gånger dagligen, medan andra bara upplever dem några gånger i veckan eller ännu mer sällan. Vissa kanske inte känner av symtomen alls.^2-6

De flesta kvinnor i klimakteriet upplever sömnsvårigheter i någon grad. Man kan ha svårt att somna eller vakna flera gånger per natt vilket gör att sömnen blir störd och man känner sig inte utvilad när man vaknar. Bristen på sömn kan göra att man blir trött dagtid och det kan påverka humöret. Man blir lättare irriterad och man kan bli nedstämd. Nattsvettningar kan också vara en del av problemet med störd nattsömn.^2-5

Sömnstörningar kan även ha andra underliggande orsaker som inte kan relateras till klimakteriet. 

Hormonförändringarna som sker i klimakteriet kan upphov till humörsvängningar och ångestproblematik. Om man tidigare haft besvär med depressioner kan dessa symtom förvärras i klimakteriet.^2-5

I klimakteriet sker kroppsliga förändringar. Kvinnor har en tendens att gå upp i vikt i och efter klimakteriet. I klimakteriet förändras kroppens fettfördelning, det vill säga var i kroppen som fettet lagras. Före klimakteriet lagras det mesta av fettet på låren, över rumpan och på höfterna. Efter klimakteriet lagras mer fett runt de inre organen och runt midjan, så kallad bukfetma.^2-5

Nej, symtomen kan variera från person till person. I klimakteriet sker många förändringar i kroppen. När klimakteriet inträffar påverkas av både miljöfaktorer och genetiska faktorer. Vissa kvinnor börjar känna av symtomen tidigare än andra. Det vanligaste tidiga symtomet på klimakteriet är oregelbunden mens.^2-5